Återupplivandet av kilten

Även fast kilten var till det mesta glömd i de Skotska högländerna så blev det modernt för de skotska romantikerna att bära kilt, som en form av protest emot förbudet.
Det var en tidsålder som romantiserade ”primitiva” människor, vilket Högländarna kallades. De flesta Lågländarna hade sett på Högländarna med skräck före 1745, men många identifierade sig med dem efter att deras kraft hade splittrats. Kilten, tillsammans med andra Gaeliska kännetecken, hade blivit sammankopplad med Jacobitism, men nu när det hade upphört att vara farligt, sågs det med romantisk nostalgi. När lagförbudet försvann 1782 inrättade Högländska markägare Högländska Samfund med syften som inkluderade ”Förbättringar” (som andra skulle komma att kalla den Högländska rensningen) och stödja ”den vanliga användningen av den forna högländska dräkten”. Den keltiska staten i Edinburgh, ledd av Walter Scott, uppmanade lågländarna att delta i den här forntida entusiasmen.

Kilten blev förknippad med hela Skottland när kungen George IV besökte Skottland år 1822, även fast 9 av 10 skottar bodde i Lågländerna. Skotska och Högländska förbund organiserade en ”samling av gaelerna” och införde helt nya Skotska traditioner, som inkluderade att Lågländarna bar den antagna ”traditionella” högländska klädseln. Vid den här tiden föddes även många andra traditioner så som att varje klan hade en egen färg på kilten. Efter det blev kilten en del av den Skotska kulturen tack vare gammeldags människor, romantiker och andra, som ägnade mycket tid åt att prisa de ”forna” och den naturella kvaliteten hos kilten. Kung George IV hade visat sig i en spektakulär kilt, och hans efterträdare drottning Victoria klädde sina söner i kilt, vilket vidgade dragningen till att bära det. Kilten blev en del av Skottlands identitet.

Kilten idag

Kiltar har blivit ett vanligt plagg för formella tillställningar, exempelvis hyrs den för bröllop lika mycket som hattar och frackar i England eller smokingar i USA, och kilten bärs av vem som helst oavsett nationalitet eller härstamning.
Även fast en ”vit slips stil” existerar syns de flesta formella Högländska regalierna i svart slips.
Kiltar har blivit allt vanligare runtom i världen som fritidsklädsel.
Det är inte ovanligt alls att se kiltar på Irländska pubar, och det blir någotsånär mindre ovanligt att se dem på arbetsplatsen.
Vid användning av kilten på fritiden kan man klä sig i svarta stövlar, vita sockar nedrullade till stövelns topp, kanske med en svart t-shirt.
Eller så kan man klä upp sig lite mer med kiltstrumpor i ull, en uppknäppt skjorta, tröja, och kanske till och med en sportjacka.
Den lilla dekorativa Sgian Dubh-dolken kan man utelämna. Den moderna skräddarsydda kilten är lådveckad eller knivveckad, med vecken insydda och så att de låga ändarna inte når lägre än mitten av knäkappan.
Nu för tiden används lättare kläder. Kilten är traditionellt bara för män, men i den moderna eran har kvinnor också börjat använda kilt och kvinnliga säckpipespelare bär ofta kilt.
Kiltkjolar för tjejer bärs också.
Som alla andra former av kläder har kilten blivit ett objekt för mode. Sedan 1980-talet har kiltar gjorts i material som läder, denim, viskos och akryl.
Flera färger har också använts som t ex kamouflagefärg.
Medan dessa plagg ogillas av de traditionella människorna bevisar de att kilten fortfarande har en plats i modevärlden och fortsätter att utvecklas.

Kiltar har också dykt upp i Wales och Cornwall vid speciella tillfällen. I dessa två Keltiska områden är kilten nära förbunden med de återupplivade rörelserna under 1800- och 1900-talet.