Malt Whisky

Malt Whisky är en ren naturprodukt av högsta kvalitet som tillverkas endast av vatten, jäst, och korn enligt mycket gamla traditioner i speciella och ålderstigna maltwhiskydestellerier.
Traditionellt tillverkar varje destilleri bara en sorts whisky och vanligtvis har whiskyn samma namn som det destilleri som har tillverkat maltwhiskyn. Många destillerier har samma namn som den stad som dom ligger i, Whiskyn Oban tex, tillverkas i staden Oban i destilleriet som följdaktligen ligger i stad som heter Oban och just i detta fall mitt i staden. Som ni ser så ligger inte Oban heller så långt från Glencoe 🙂 ca 55 km och enligt google tar det ca 1 timme att köra med bil. jag hoppas att vi får möjligheten att besöka både destilleriet och Glencoe när vi är på resan framöver. För tillverkning av maltwhisky krävs i princip rent vatten, jäst och korn.

Råvaran är sädeslaget korn som man blötlägger och låter gro i ett par dagar. Detta görs för att omvandla den stärkelse som finns i kornen till socker. Efter cirka två dagar avbryts mältningen, genom att man torkar den bildade malten. Vissa whiskysorter såsom Glengoyne använder bara varmluft för torkningen medan andra som Bowmore eller Laphroaig eldar med torv under för att få en rökigare smak på whiskyn.

De allra flesta destillerier i Skottland använder torv till större eller mindre del. Rökigheten i whiskyn kommer av fenoler som finns i torvröken och som sedan följer tillverkningsprocessen från malten till den färdiga whiskyn. Rökigheten i malten mäts i ppm [parts per million] fenol i malten och kan normalt variera i intervallet 0 – 50.
En av de rökigaste whiskys är Bruichladdich Octomore 5.1 med sina 169 PPM !
Den Laphroaig som jag har druckit och som känns rökig har ett ppm på ca 40!

Efter mältning och torkning krossas kornen till mjöl. Detta mjöl blötläggs som mäsk för att frigöra sockret och separera proteinet. Ofta blötläggs mjölet flera gånger med stegrande temperatur på vattnet, sista gången nära kokpunkten. Därefter silar man bort mjölresterna, dranken, och den färdiga vätskan med de jäsbara sockerarterna kallas för vört. Man tillsätter jästoch låter blandningen jäsa i några dygn tills jästen dör. Under jäsningen sönderdelas stärkelsesockret i vörten till etanol ochkolsyra. Det man har tillverkat då är i princip ett starkt öl. Denna blandning destilleras sedan i stora specialtillverkade kopparkärl, där alkoholen kokas av och lämnar vörten som ånga.
Varje destilleri har sin egen form och höjd på kärlen, det vill säga destillationskolonnens längd, vilket tillåter olika lättflyktiga aromämnen att följa med alkoholångorna och på så sätt påverka smaken. Denna ånga kyls ner, och blir till vätska på nytt. Skotsk maltwhisky destilleras ofta 2 gånger, men vissa destillerier, främst irländska, upprepar processen ytterligare och alkoholen blir renare och renare.

Den destillerade whiskyn lagras därefter på ekfat i minst tre år och en dag så som reglerna för whiskytillverkning påbjuder.
Varje år dunstar cirka 2% genom det porösa träet. Denna avdunstning kallas ”The Angels’ share” även kallat ”part nan angelen” i Skottland. Fatlagringen bidrar med smakämnen från träet, gör whiskyn mildare och rundare och ger whiskyn dess färg. Varje fat används ett fåtal gånger, sällan fler än tre då det blir mindre och mindre smak och färg vid varje lagring. Normalt används fat som tidigare nyttjats för lagring av bourbon eller sherry.
Under senare år har det dock blivit all mer vanligt att whiskyn efter en tid tappas över till fat som använts för lagring av andra alkoholhaltiga drycker, till exempel portvin eller cognac.

Efter att whiskyn har lagrats tappas den upp på flaskor. Då man vill ha en konsekvent smak och färg på whiskyn så blandas ofta whisky från olika fat, och åldern som står på flaskan är alltid den från det yngsta fatet.